Mumma, mumma. Igår åt jag kroppkakor, äkta småländska kroppkakor tillverkade av min svägerska. Det blev två över. Dem fick jag med mig hem och åt till lunch idag. De var lika goda då.
Det är konstigt hur man kan vänja sig vid och lära sig att uppskatta olika maträtter. Första gången jag smakade kroppkakor var det några "fina" stekta saker som smakade bläääh. Jag bestämde mig för att sådant skulle INTE ingå i min meny i fortsättningen om jag kunde slippa, ja jag skulle inte äta kroppkakor i någon form.
Dock.... saker och ting förändras och man är inte sämre karl/kvinna än att man kan ändra sig. En eftermiddag när jag hade arbetat hade min salig man tillverkat ett berg av kroppkakor, kokta, lite grövre....Han hade gjort 15 stycken och jag tänkte att här blir det en hel del att frysa in.
Nu blev det så, att det blev inga att frysa in, serverade med lingon och grädde alternativt smält smör var de ju en delikatess. Jag skäms inte för att säga att jag åt tre stycken....
Kroppkakor är ju lite feta och lite mastiga, inte så bra för diabetiker, men... om man äter rårivna morötter till är det helt ok, enligt diabetessköterskan. Jag vet inte vad hon säger om smält smör....
Så nu äter jag kroppkakorna med rårivna morötter och smält smör till, det är väldigt gott. Så nu är hon nöjd på grund av morötterna och jag är nöjd på grund av det smälta smöret.
Det är trevligt när man kan vara alla till lags.
Ha det!
Härligt att vara både sig själv och sjukvården till lags på en gång. Hoppas lilla kokboken kom fram , där har du ett gott kroppkaksrecept också ock det går ju att frysa in.
SvaraRaderaJaa, visst är det.
SvaraRaderaJaa, tack, den kom fram. Ett imponerande arbete med många läckra recept.